JGL can loop me anytime

Filmnyheter!

Mumsbiten Joseph Gordon-Levitt ska spela huvudrollen i en ny sci-fi film om tidsresande tillsammans med Emily Blunt (love that girl!), och Bruce Willis (som ska spela JGL's framtida jag... Err...)

Handlingen verkar vara minst sagt komplicerad, men sånt gillar vi ju!

"...the complex plot involves a killer (Gordon-Levitt) who works for the mob of the future. He, along with other so-called Loopers, dispose of people that are sent from the future. When he recognises one victim as his future self (Willis), he hesitates, letting the man escape. In order to save his immediate future, the man needs to track down and kill his future self, while his future self is trying to find and kill a young boy who is the key to his survival in the future." (SFX)

Så. JGL is a looper!

Fine by me!

Jag ser i alla fall verkligen framemot denna film!

Bokfrossa och Bokmässebravader

Så.
Efter många om och men kommer här det lovade inlägget om bokmässan i Göteborg som jag besökte för en hel vecka sedan!

För att beskriva mässan med ett ord, så var det EPISKT. Detta var tredje eller fjärde gången jag besökte mässan, och den har aldrig gjort mig besviken!

Detta år hittade jag flera härliga böcker som jag bara inte kunde motstå!

- Lonely Planet's guide to Great Britain (kostade endast 79 kronor där jag köpte den, vilket fynd!)
- How the Celts came to Britain
- The Encyclopaedia of Celtic Myth and Legend
- The Mysteries of Britain
- Theos Ockulta Kuriositeter 1 & 2 (som jag fick vackert signerade av Ola Skogäng himself hos Science Fiction-bokhandelns monter)

Och så stötte man på kändisar, såklart. Jag sprang på Christer Fugelsang, som log trevligt mot mig. Närmare rymden än så kommer jag nog aldrig. Sedan sprang jag över Ernst Billgren (bokstavligen. Han vände sig om och glodde på mig, enligt mor). Och många, många, många fler.

Allt som allt hade jag en fabulös lördag på världens bästa bokmässa!

Idag gjorde jag ett besök på vårt lokala antikvariat, och även där fyndade jag både magasin och bok!

Boken i fråga är skriven av Arthur C Clarke och heter Sånger från vår fjärran jord (20 kronor). Magasinen är till ett skolarbete där jag ska titta på hur man representerat England förr och nu i bild (jag valde själv att skriva om just England, för det är lätt att hitta böcker och magasin med bilder därifrån här där jag bor). De är från 1973, och heter This England. Riktigt roliga att titta i!

BZZZZZZZZ

...

Ja, jag ska förklara!

Under de senaste veckorna har the Captain haft både händer, fötter och öron fyllda med jobb. Och skola. Och jobb. Och jobb på skolan.

You get the picture.

Men, nu verkar det äntligen som att saker och ting har lättat (åtminstone ett tag), och das blog is up and running again!

Ikväll, till exempel, kommer den bokälskande läsaren kunna åtnjuta en återberättelse av the Captains bravader på the almighty Bokmässan!

Until then... Live long and prosper, and may the force be with you, for the 21st century is when everything changes. Allons-y, Geronimo! (Och mycket mer nördreferenser går inte att trycka in där)

Oh, och titeln? Jag tänkte såhär: Jag har varit flitig som ett bi. Eller är det myra...?

Nerd-orama: Harry Potter-style

Jag tror knappast att någon kan ha missat den nya Harry Potter-trailern som kommit ut i dagarna. Och jag tror inte heller att någon kan ha slutat dregla över den riktigt än.

Ett leende satt fastklistrat på mitt ansikte under hela trailern. Jag har ett ord: EPIC-FUCKING-TASTIC. Och, ja, det räknas bara som ett ord.

Och nu på eftermiddagen fick jag ForbiddenPlanet's veckobrev. Dreglet tog ny fart när jag fick syn på den alldeles fantalastiska Potter-merchen som släppts, nämligen huvudkaraktärernas trollstavar. Exakta kopior från filmerna. Och det är inte bara Harrys, Rons och Hermiones trollstavar som man kan inhandla.

Nej, du kan även bli ägare till Dumbledores, Voldemorts, Lupins, Dracos, MacGonagalls, Snapes och Moodys trollstavar.

Och som en extra klick grädde på moset kommer de förpackade i sjukt snygga lådor från Ollivander's. Heh.

Klicka på länken och dregla loss.

Till och med min kära moder utbrast: "En sådan vill jag ha!"

En studie i rosa - no shit, Sherlock!

Som jag nämnde i mitt förra inlägg beställde jag en hel del filmer från Amazon för någon vecka sedan.

Filmerna har nu kommit, och jag och modern satte på första avsnittet av Sherlock i fredags kväll. Istället för en studie i rött var det en studie i rosa.

Oh boy, what a treat it was!

Sherlock är en nyskapande serie i Doyles anda, men men vissa förändringar - berättelserna utspelar sig i nutid. Något som skulle kunna bli alldeles katastrofalt, men Steven Moffat, denne makalöse man, har byggt upp serien på en fantastiskt sätt, och det känns både naturligt och spännande med den moderne Sherlock.

Humorn finns där, liksom den klassiska mordgåtan, om något förändrad för att passa ett samtida samhälle. Men fans av klassiska Sherlock har även de mycket att se framemot - mycket är detsamma, och man kan känna igen sig i mycket.

Vidare är slutproduktionen en visuell present från the Beebs. Det mjuka, lite gråa ljuset och klippningen som känns oerhört häftig i sammanhanget gör att helheten blir ett nytt och fräscht TV-program. Och musiken gör även sitt för att skapa en känsla av Sherlock.

Skådespelarna har en fantastisk personkemi, och i scenen där Sherlock tar med sig Watson till en restaurang är guld värd på så många plan. Jag gillade särskilt det faktum att den underliggande attraktionen mellan Watson och Sherlock, som många (inklusive jag) kan se mellan raderna i böckerna, konfronterades redan i det första avsnittet. Sherlock tror att Watson vill ha ett förhållande med honom, efter att den gode doktorn frågat om han har flickvän och Sherlock svarar att det inte riktigt är hans grej. Watson fortsätter då med att berätta att han inte heller har någon i sitt liv, att det är svårt med förhållanden och så vidare. Sherlock tror att han hintar till något annat, och Watson måste slingra sig undan. Fabulous.

För alla er som inte har möjligheten att beställa Sherlock på DVD har något gott att se framemot senare i år, då SVT ska sända serien på TV.

Det är en av de bästa serierna som producerats i år, enligt både min och moderns åsikt.

No shit, Sherlock!

Ooooops!

Nu hände det igen!

Mastodontpaket från amazon is on it's way.

Geez. Jag måste sluta upp med att gå in på den hemsidan. Mitt beroende mår inte så bra av det...

Denna gången blev det fyra fina DVDer. Vilka det är får ni se när de anländer till min brevlåda!

Eller neeej, det är ju trots allt lördag! Och på lördagar är jag snäll!

Sherlock, den nya BBC versionen

Fun at the Funeral Parlour - Tänk Father Ted, fast med Walesiska begravningsentreprenörer

Doctor Who: The Infinitive Quest - Tecknad Doctor Who serie med röster av bland annat David Tennant och Freema Agyeman

Going Postal - Terry Pratchetts fabulösa saga i Tv-filmform. Och hundralappen billigare än på SF-Bokhandeln.

Några riktigt bra tillägg i mitt DVD-bibliotek, inte sant?

Tillbaka till (o)verkligheten

Då var det dags att ta tag i livet igen. Första september, och högskolestudierna har dragit gång igen.

Bitter sweet, really.

Till att börja med ska jag läsa Language Analysis och Culture and Representation fram till slutet av oktober. Intressanta och spännande kurser, och jag ser verkligen framemot dem! Att träffa alla härliga uni friends var underbart. Jag är redo för mitt andra år!

Igår kväll fick jag och en vän (för enkelhetens skull kommer jag att kalla honom för 'Friend') spatt och spader på allas våran Facebook. Och ja, det är i min logg. Läs och begrunda the Captains näst-intill övermänskliga list.

Captain Fluffles: Titanic is sinking in the kitchen again...

Friend: GET THE ICE IN THERE! KILL THAT BASTARD LEONARDO DICAPRIO. KILL HIM KILL HIM! Or wake him up since clearly he's in a dream in a dream in a dream being subjugated with inception.

Captain Fluffles: You just fucked up my head.

Friend: I'd add the term "skullfucked" though it just doesn't work here. Enjoy your evening

Captain: Geez, thanks man.

Friend: You're most welcome! By the way, the kick is comming in a while. Don't worry if you hear music.

Captain: Not if I kick you first. Ha! There! I still rule! Now lick my converse clean.

Friend: It'll be hard to do that in all the water that will be surrounding us in a minute. Look out the window, is that a drop of water I see?

Captain: I'll handcuff you to a pipe. There. Byeee!

Friend: What pipe? You mean this one? drbongs.co.uk/images/glass_pipe_sh-2_big.jpg

Captain: You're such a troll. I only get high on tea. I left the keys to the handcuffs in the Atlantic Ocean. And I ain't getting an axe. The pipe is now a waterpipe, firmly attached to the soon-to-be wreck of the Titanic. I'm taking Leo with me. See ya!

Friend: As the troll I am, we're now under a bridge. Give me three fiddy to cross or I will eat your goats!

Captain: Goats? I don't see any goats? Oh, you mean these killer sheep that grow as big as elephants when enraged? Oh, okey, you can have them. But they really dislike bridges. And trolls. Good luck!

Friend: Killer sheep! Yikes, I best advance with these toxic carrots which I will stab them with! Now we're in space, Leo is outside. I shall have him freeze!

Captain: Oh, I don't really care about Leo. In fact, you can join him in outer space. You seem awfully fond of him, talking about him all the time. Here, I'll give you two some alonetime. What do you mean don't press the red button? What? I can't hear you! Ooops. Seems like you and Leo are kinda cold out there. No? Can't speak? Such a shame. Well then, I'm off to have tea with Joseph Gordon Levitt. Toodles!

Friend: It does not matter, for as you think you send us into outer space you actually send us into paradise! Where we will have scones, wake up and poke you endlessly since you're still asleep! Hoho! The dreamer has not awoken!

Captain: Man, I have Joseph Gordon Levitt. I win infinitely.

Friend: Shi.... I'm stuck with Leo. NOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOO

Det är så en slipsten ska dras. Eller i alla fall en helsjuk konversation. Hej normality!

/Your wicked Captain

The Doctor is such a bloody tease!

Nu har en vääääldigt teasing trailer för den kommande julspecialen av Doctor Who släppts.

Och det ser fruktansvärt bra/snyggt/fantastiskt ut. Men den är så kort att jag sliter mitt hår efter mer mer MER!

Kolla själva och... njut av denna korta, men seriöst fantalastiska teaser trailer.



Som att jag inte längtade efter julen innan!

Nerd-orama: Torchwood style

Så här en vanlig söndag känns det bra med lite nerd-orama, nerdgasm eller vad du nu föredrar! Jag kör på nerd-orama; Torchwood style.

Här kommer (äntligen) bilder på den fin-fina muggen jag köpte på Forbidden Planet i Edinburgh!

Och här är den efterlängtade Torchwood Comic, som damp ner i brevlådan när jag var i huvudstaden!

Halva tidningen upptas av "The Selkie", som är skriven av John Barrowman och hans syster Carol Barrowman, med illustrationer av Tommy Lee Edwards, som även har illustrerat serietidningen "Turf", som är skriven av Jonathan Ross. Jepp, den Jonathan Ross!

"The Selkie" var riktigt bra, och sjukt snygg att läsa. I love comics! Jag menar, titta bara på omslaget (som är ett specialomslag för Forbidden Planet, limited edition).
 
Är det inte lite dregel jag ser i din mungipa?

Three Inches - en serie att hålla koll på

I dagarna har det kommit släppts en pressrelease om att James Marsters, du vet, Spike i Buffy och Hart i Torchwood, ska spela en av huvudrollerna i en ny sci-fi serie.

Nu har även nyheten att Naoko Mori, som spelade underbara Tosh i Torchwood, ska vara med i samma serie!

Serien heter Three Inches, och handlar om ett gäng superhjältar som inte har så superba superkrafter. Påminner lite om No Heroics, en riktigt rolig serie som gått på BBC Entertainment (kolla in trailern här!).

Huvudpersonen i serien är Walter, som har 'superkraften' att kunna flytta objekt med tankens kraft - fast bara three inches (därav seriens titel, duuh!)

Marsters spelar ledaren för gänget med de usla superkrafterna som Walter hamnar i. Låter som det kan bli både bra och roligt! Vem vill inte se mer Marsters och Mori!?

Ett ordnat kaos - before and after!

Så!

Nu är jag äntligen klar med sorteringen av mina böcker, och min bokhylla kan för första gången på år och dar andas fritt! Det var verkligen på bristningsgränsen, min morfat kommenterade: "Är det ens fysiskt möjligt att ha så många böcker på en hylla?"

Då vet man att det är illa.

Men! Nu är det fint och ordnat överallt. Er. Okej, kanske inte så ordnat, men det ser mycket bättre ut i alla fall. Det är alltid något!

Bokhyllan före:

Bokhyllan efter:

Ni kanske undrar vart alla böcker tog vägen. Well... Jag hade köpt en hylla på IKEA, så jag flyttade runt lite. Min gamla hylla, som jag använde till allt möjligt innan, har nu blivit en renodlad bokhylla! Notera att det även ligger fullt med böcker bakom böckerna som syns. Ja, jag vet. Junkie.

Visst har jag varit duktig?

/Your organized book-crazed Captain

En gigantonormus uppdatering (now with pics!)

Vart tog augusti vägen?


Ena dagen har man fullt upp med reporterjobb på lokaltidningen, laddar inför en roadtrip till huvudstaden, och andra dagen (läs idag) sitter man i hemmet med ingenting att göra förutom att förfasas över att studierna börjar igen om en vecka.


Okej, studierna är ingenting att förfasas över, jag ser framemot att börja läsa igen, men ändå.

En hel sommar har bara försvunnit. Igen.


Men jag kan i alla fall glädjas över att jag haft en riktigt rolig sommar, trots att jag varit sommarvikarie. Roadtripen till el Stockholmia var grädde på sommarmoset, och jag och modern hade det riktigt trevligt, med besök på SF-Bokhandelns moderskepp och Historiska Museet.


Plånboken (eller jag ska kanske säga visakortet) tömdes ganska snabbt. Jag köpte böcker, kläder, mat och annat pryttel som jag absolut inte behöver. Men vad gör det! Man får ju passa på medans man kan!


På vägen hem från stora staden körde jag och modern in en sväng på IKEA i Jönköping för att proviantera oss. Det slutade med att jag köpte en hyllsektion och nya lådor och tidsskriftssamlare. Nu ska det bli ordning och reda på the Captain's rum! Ska flytta över böcker från bokhyllan, som seriöst håller på att rasa sönder och samman, och kanske skapa lite mer ordning i mitt organiserade kaos. Håll tummarna, ett resultat kommer nog i morgon!


Nedan följer en liten (ja, det är faktiskt bara en liten del av allt jag köpte i Stockholm!) lista på inköp, samt foton på två andra böcker jag köpte i Skottland. Jag har varit dålig på att lägga in bilder, känner jag.






Dreams and Wonders innehåller samlade historier från de allra första sci-fi och fantastförfattarna. Bland annat fanns det en novell som utspelar sig i en gruva i Falun (!). Ska bli spännande att fördjupa sig i de äldre novellerna! Inköpt på Science Fiction Bokhandeln.

Of Darkness, Light and Fire, två böcker i en av Tanya Huff. Jag kan tyvärr inte riktigt säga vad den handlar om, eller ens varför jag köpte den. Jag hade sparat den som favorit på datorn, jag har tittat på den för ganska längesen och tänkt att jag ville ha den. Så, jag köpte den. Ska bli spännande... Inköpt på SF-Bokhandeln.

Hyddenworld - Spring, hittade jag på Akademibokhandeln och jag föll för omslaget. När jag sedan läste vad den handlade om snappade jag snabbt upp den. Jag ser verkligen framemot att läsa denna berättelse som utspelar sig i dagens värld, men som har inslag av historia och Anglo-saxiska magiker.

En väsk-plånboks-thingie... Jag vet faktiskt inte vad jag ska ha denna till, men jag kunde inte låta bli att köpa den!

Ah, The Book of General Ignorance. Detta är en riktig guldgruva för alla som tror att de är allmänbildade. I denna bok spräcks myter som du antagit vara sanningar, som till exempel att chicken tikka masala inte alls är en indisk rätt, utan uppfanns i Glasgow. Jag uppmanar alla att youtuba "Qi", som det ytterst roliga programmet som inspirerat till boken heter. Programmet leds av Stephen Fry, och har varje vecka en panel av brittiska komiker som ska svara på frågor om General Ignorance. Programmet går även på BBC Entertainment för tillfället, så slå på dumburken och njut! Förresten: visste du att jorden faktiskt har två månar?

... och här är min fin-fina TARDIS-handbok! Den är full med fina färgbilder från klassiska och nya Who, upp till den allra senaste säsong fem!

En ny Captain Harkness?

Nej, andas, det är inte så illa som det låter!

Starz, som ska hjälpa tll att producera säsong fyra av Torchwood, har släppt en lista på karaktärerna. Av dem är nog Rex den mest intressanta, eftersom hans beskrivning får honom att låta som den nya Jack Harkness.

"He’s 28, the golden boy.

Has been, all his life. Harvard education, fast-tracker in the C.I.A., destined for success. Though he’s never taken it easy – Rex hustles, seduces and campaigns to get where he is today. He can talk his way into anything, then charm his way out, fast. He’s made a lot of enemies, but his friends and lovers would defend him to death. His choice of career is significant. Someone like Rex could make a fortune in Wall Street, or Hollywood. But choosing the C.I.A. says a lot about him: that for all his swagger, he does believe in justice. And will fight for it.

Slowly but surely, we see him make friends. He’s thrown together a bunch of people known as Torchwood, the only people who might have the answer to a global mystery. To Rex, at first, they’re a bunch of freaks. Welsh women and World War 2 Captains, what’s that about?! But as they race from one crisis to another, dodging assassins, blackmail, corruption and conspiracy, from Washington to Wales and the slums of Shanghai, Rex forges friendships in the heat of fire. He learns to trust his new colleagues. And they realize that this dangerous, dazzling, reckless man is the best friend they could ever have, in a world going to hell.

They frighten us, men like Rex. We wish we were him; we never will be.”
(SFX)

Eller är det bara jag som tycker det?

Starz har även gått ut med lite mer info om handlingen, tydligen HAR Gwen fått sitt barn, och gått under jorden tillsammans med Rhys. Yay! :D

Handlingen ska utspela sig i Washington, Cardiff och Shanghai. Under seriens gång kommer ett nytt Torchwood att bildas, och de kommer att tampas med oerhörda faror, för att sedan inse att den största fienden är mänskligheten själv. The New World kommer alltså definitivt att följa i CoE's fotspår.

Ska bli spännande att se vad det blir av det.

Roadtrip

Idag beger jag och min moder på en roadtrip till Stockholmia! Uppdateringar kommer att ske (inte under vägens gång, men under vår semester i huvudstaden).

Over and out

/your Captain

Skynda att se!

Måste bara tipsa om en ursöt liten familjefilm som gick på SVT1 igår kväll.

Jag hade inga större förväntningar, hade egentligen bestämt att jag inte skulle titta.. Men jag fick prompt äta upp det!

Filmen i fråga heter på svenska En passion för Mr Lester, på engelska Framed. I just love translations sometimes. Not.

Det är ingen sci-fi, eller fantasy. Bara en fantastisk historia som värmer hjärtat. Den handlar om Mr Lester, chef på National Gallery i London. När en översvämning hotar galleriets värdefulla tavlor tvingas de flytta tavlorna - till en nedlagd gruva i Snowdonia, Wales. Den slumrande staden väcks till liv, och vi får möta underbara karaktärer.

(För er som är intresserade - majoriteten av skådespelarna har varit med i Doctor Who/Torchwood. Yup, det är sant!)

Eve Myles, som spelar en av huvudkaraktärerna är helt oemotståndlig, jag log varenda gång hon var med. Och ungarna som historien handlar om är så söta att det gjorde ont.

Allt som allt är En passion för Mr Lester en underbar liten film (1h 30min) som jag uppmanar alla att se!

Det finns inget bättre än den varma känslan jag fick efter att filmen var slut. *Suck*

Gå genast in på SVT-Play och leta upp filmen, för den ligger inte uppe där så länge!

Torchwood: The New World

Jepps, så ska säsong 4 heta!

Man har nu släppt namnen på flera manusförfattare som ska hjälpa RTD att skriva den nya säsongen. Bland dem märks personer som skrivit på bland annat Battlestar Galactica och Buffy. Mums.

Sedan handlingen.

I serie 4 har Torchwood försvunnit, förstörts, och är en legend som vissa bara har hört talas om. Två av dessa är CIA-agenterna Rex och Esther (som jag skrivit om innan). De stöter på en konspiration eller liknande, involverande aliens, och måste fly. De försöker då leta upp de enda som de tror kan hjälpa dem, nämligen de som en gång var Torchwood...

Så, enligt RTD har the Rift slutits (han sade till och med att det var tack vare vissa saker som den elfte Doktorn gjorde i sista avsnittet av s5, men vad tänker jag inte avslöja - vill inte förstöra det roliga!) och Torchwood har därför inte längre ett syfte att fylla.

Förutom Eve Myles och John Barrowman kommer även Kai Owen att vara med igen. Rhys ftw! Undrar bara vad som hänt med Edward. Eller vad de nu beslutade att döpa babyn till. (Fast Edward hade varit häftigt).

Så. Det känns ändå ganska spännande med detta konceptet. 10 avsnitt som en hel berättelse kan bli antingen långdraget eller alldeles för få avsnitt.

Only time will tell.

Jag väntar...

...på den nya Torchwood serietidningen! Lade en beställning idag på en specialversion med ett mycket fint omslag. Me likes.

Tills den dimper ner i brevlådan dreglar jag lite över trailern. Jaop, trailern! Me likes even more!



(Och ja, jag är en nörd och stolt över det!)

Inception

Så här ligger det till.

I söndags begav jag mig iväg för att se Inception. Jag har inte kunnat sluta tänka på den sedan dess.

För det första var skådespelarinsatserna de bästa jag sett i en film sedan... Jag kan inte ens minnas en film med en bättre ensamble. Karaktärerna var så trovärdiga, och lätta att älska, att jag inte kan sluta tänka på deras levnadsöden, vad som hände efter att kameran slutat rulla. Coolare gäng får man leta efter. (Och jag erkänner att jag fick en crush på Joseph Gordon-Levitt.)

För det andra var det mer än en sci-fi rulle. Inception är en film om olycklig kärlek, omöljlig kärlek, faderskärlek och kärlek som man inte kan släppa taget om. Och jag applåderar Nolan för att den manliga huvudkaraktären inte föll hals över huvud för den unga nykomlingen i teamet. Jag tror inte att jag sett en film där det inte händer. Bonuspoäng för det.

För det tredje var actionscenerna de grymmaste jag sett. Ever. Bara att tänka på hur Arthur kickar ass i zero gravity ger mig rysningar. Bra rysningar. Och den sista timmen är bara en lång actionscen som framtida filmer i alla genrer kommer att få svårt att slå. Bilen som långsamt faller ner mot havet, slow-motion bilderna inifrån denna bil... Wow.

För det fjärde är hela grejen med extractors både hisnande och läskig. För, Incpetion visar hur sårbara vi egentligen är, hur lite kontroll vi egentligen har över vårt undermedvetna. Och slutet... Ja, jag vill inte ens tala om det.

Allt som allt tror jag att ni förstår att jag tycker Inception är en bra film. Du vet, BRA. Med de stora bokstäverna. Jag längtar verkligen tills den kommer ut på DVD, så att man verkligen fördjupa sig i den. Om och om igen.

Moar Torchwood news!

Så, allas vår gud Russell T Davies har gjort en intervju med allas vår bibel SFX... Och han avslöjar inte mycket, men lite, om den fjärde säsongen av Torchwood.

De tio avsnitten kommer att vara en hel historia - precis som Children of Earth. Och det kommer att bli minst lika dystert. Och mest utspela sig i Amerika. (Lite ledsen över detta).

Men annars verkar han ha koll på läget, vilket gör mig lite lugnare. Det ska bli spännande att se vad den fjärde säsongen tar oss tittare. RTD har redan skrivit klart första avsnittet.

Givetvis kommer jag att sakna förlorade karaktärer. Oerhört mycket. Men jag kommer ändå att ge det en chans., så länge Jack och Gwen inte blir tillsammans. That would be all kinds of wrong.

Den bästa nyheten? Att Torchwood kommer att vara på omslaget av det nya numret av SFX. Hell yeah!

Intervjun kan ni läsa här.

Tankar?

Vincent and the Doctor i våra hjärtan

Om man bara ska se ett avsnitt av den senaste säsongen av Doctor Who så är det Vincent and the Doctor (ep 10) som gäller. Detta avsnitt fick mig att gråta. Och jag gråter nästan aldrig på grund av TV!

Avsnittet ser Amy och Doktorn besöka en van Gogh-utställning på ett konstmuseum. Och givetvis beger de sig sedan med Tardisens hjälp till Vincents tid för att träffa den store konstnären själv.

Avsnittet är skrivet av Richard Curtis. Japp, det är samme Curtis som skrivit Love Actually. Bara det säger mycket om avsnittets kvalité.

Sen är det såklart det obligatoriska monstret, denna gång en jättelik monsterpapegoja som bara Vincent kan se. Men det spelar mindre roll.

Doktorn poängterar redan i inledningen att Vincent kommer att ta livet av sig. Och som den kärleksfulla själ som Amy är vill hon förhindra det. Hon tror att hon lyckats. Men...

Slutet på avsnittet får vuxna män att gråta.

Och det är just därför du ska se Vincent and the Doctor. För att det är så mycket raå känslor i det. Doctor Who när det är som bäst personifierat.

Se, se, se!

/The Captain

I've done it again...

...spenderat pengar alltså.

Jag var i stora Malmö igår, och letade frenetiskt efter senaste numret av SFX.

Den största nackdelen med att inte bo en sådan stor stad är att utbudet av bland annat tidningar är så litet. Visst, de har vad de tycker är de största brittiska tidningarna. När det gäller mode, musik och film. Men inte SFX. Vilket, i min mening är ganska konstigt, eftersom det är den största tidningen inom sci-fi och fantasy i Storbritannien.

I alla fall hittade jag den (äntligen!). Grejen är bara den att jag får punga ut 95 för den. Varje månad.

Så, när jag kom hem tog jag beslutet att starta en prenumeration. Vilket ytterst bra beslut! Tretton (!) nummer för 48 pund (!!). Cheap. As. Hell.

Det blir cirka 42 kronor per nummer. Inklusive porto. Och jag får den direkt i brevlådan.

This is one happy Captain!

Nya Torchwood-karaktärer

Enligt SFX:

"the show is out to cast a new series regular — Rex Matheson, a wickedly funny (operative word: wicked) CIA agent born to make waves. Almost as key to the new season are recurring characters Esther Katusi, a CIA grunt in her early 20s who learns what she’s really made of only when she’s forced to, and Oswald Jones, a convicted murderer and pedophile who will be as shocked as anyone to learn how easily infamy and fame can be exchanged for one another.”

Hmm. Jag får suga på den karamellen lite, för enligt en annan källa är denna Ester hopplöst förälskad Rex. Tosh and Owen much? Kan bli bra, kan bli de gamla karaktärerna med amerikansk dialekt... Och Jones? En till? Martha, Ianto och nu Oswald... Det är ett av de vanligaste efternamnen i Wales, men det finns faktiskt fler. Såvida det inte det finns en större mening med det hela, och det visar sig att Oswald och Ianto är släkt eller nåt.

Som sagt var: Jag får suga på karamellen. Kan bli bra, kan bli... Mjae. Only time can tell.

Mowahaha! (Ni hörde ljudet av mitt storhetsvansinne-skratt?)

Åter igen har Captainsismen skördat ett of... Nej, jag menar förstås vunnit en seger!

Denna gång handlar det om att jag fick min kära moder att läsa The Gargoyle, eller Gargoylen som den heter på svenska.

Detta var extra kul eftersom min moder i vanliga fall inte läser böcker med 'fantasy' inslag som de i Gargoylen. Inte heller brukar hon läsa böcker jag gillar. Heh.

Men, till min stora förvåning, gillade hon boken. Wow! The Captain är på god väg till världsherravälde nu! Eller ja...

Roligast med hela historien? Hon vill att min mormor ska läsa den, eftersom hon gillar böcker där det åks fram och tillbaka i tiden. Haha!

Jag gnuggar mina händer och smider nya planer... Undersåtar, läs fler böcker, och se mer Torchwood och Doctor Who! Det gör er bara gott!

/Your leader to be

This is gonna kill me. Slowly.

Med 'this' menar jag böcker. Pocketböcker. Billiga pocketböcker.

På grund av den stora stadsfestivalen som äger rum i den annars slumrande hemstaden anordnades det idag ett loppis precis utanför redaktionen. Trevligt! tänkte jag och min kollega och begav oss ut för att se om det fanns några intressanta grejer till salu.

Gissa tre gånger.

The Captain köpte tre pocketböcker för 30 kronor. Einstens Universum av Nigel Calder, Rosens Namn av Umberto Eco och Spelkortsmysteriet av Jostein Gaarder.

Den sistnämda boken är en personlig favorit, som jag uppmanar alla att läsa. Dock hade jag inte den själv i min ägo. Well, jag har den nu i alla fall.

Ikväll blir det diverse konserter och redigering ftw.

The Captain bids farewell for now!

Konsten att vara fyndig. Eller inte.

Sitter för tillfället på jobbet och försöker komma på bildtexter till en artikel jag skrivit om stadens kyrktorn. Nej, jag skojar inte.

En av bilderna ska visa det gamla urverket. Är det alldeles för fyndigt att skriva "Tidsenligt" som bildtext? Eller "Trotjänare" under bilden på kyrkovaktmästaren?

Rubriken på artikeln? "Svindlande höjder i kyrktornet"

Jag hoppas inte att fröken Brontë tar illa upp.

I love loppis

Än en gång har fabulösa fynd inhandlats på det lokala loppiset.

Denna gång handlar det (åter igen) om böcker. De första fyra Harry Potterböckerna, i engelsk pocket, för bara 10 kronor. Nej, inte styck : tillsammans!

The Captain är mycket nöjd. För det första så har jag aldirg läst de första två på engelska. För det andra behövde jag en ny Harry Potter och de vises sten, eftersom den jag har är den svenska förstaupplagan och totalt sönderläst. Jag vågar inte ens röra den i rädsla över att sidorna ska falla ut.

Sedan har jag även inhandlat första säsongen av den mycket sevärda science fiction serien Fringe (dock inte på loppiset). Den andra säsongen går för tillfället på Kanal 5, men jag kan inte titta på den eftersom jag missade mycket i den första säsongen. Så nu blir det att titta ikapp! Och även detta var ett fynd: endast 169 kronor betalade jag, när den egentligen kostar 499. Sommarrea for the win.

Jag har också fått Lord John boken jag saknade i min samling. Jag drar mig faktiskt för att börja läsa den, eftersom jag vet att det i nuläget inte finns någon bok som följer den, även om författaren planerar att skriva fler. Men, jag har längtat efter boken så länge att jag nog kommer att sluka den så fort jag tar tid att öppna den.

Det stora problemet i nuläget är bara att jag inte har plats till alla grejer. Min bokhylla är riktigt överfull nu, och DVD-hyllan ser ungefär likadan ut. Något måste göras, men jag vet inte vad! Jag kan ju liksom inte plocka bort någonting...

Choice of dooooooom

John Barrowman, Philip Glenister (Gene Hunt i Ashes to Ashes) och Matt Smith har blivit nominerade i kategorin Best Actor på TV Choice Awards. Och de tycker att man ska välja mellan dessa tre? Reality-check, please!

Torchwood och Ashes to Ashes är även nominerade till Best Drama Series, och Doctor Who till Best Family Show.

Vilken match det kommer att bli!

Kulturgenomgång av episka mått

Och så är tisdagen över! För att roa er lite så tänkte jag ha en liten kulturgenomgång, vilket innebär att jag kommer att skrika mig hes över finalen av Doctor Who, trailern till Harry Potter och Dödsrelikerna och känna mig glad över mina Skottlandsinköp.

Doctor Who

Det allra sista avsnittet av säsong 5 hette The Big Bang. Och vilken Big Bang det var! Jag kan inte beskriva med ord hur fan-fucking-tastic detta avsnitt var! Det var upplösningen, inte bara på det förra avsnittet, utan även för hela säsongen. Wow. WOWOWOWOWOWOWOWOW! Jag är kär i the Doctor. Jag är kär i Amy Pond. Jag är till och med lite kär i Rory, Amy's borttappade pojkvän. Bloody hell.

Harry Potter trailern

Epic. Det var det första ordet/känslan som dök upp när jag såg trailern till de två sista filmerna. Jag fick faktiskt gåshud. Och de kommer att gå i 3D? Jisses. Ni kommer nog att få skrapa bort mig från biostolen efteråt. Men! Vad har hänt med Voldemorts röst? Han låter ju till och med skummare än förut. Har han börjat röka? Har han funnit sin inre Darth?

Skottlandsinköp

1 st Torchwood-mugg. Som var finare än jag trodde när jag köpte den! Bild kommer definitivt i helgen!

1 st Skottlandsmugg. Och nej, jag har inte plats för alla muggar!

1 st. The Liar av Stephen Fry. Stephen Fry är en av mina stora idoler, och hans debutbok såldes för ynka £3 på HMV!

1 st The Book of General Ignorance. Detta är en bok från programmet QI, som jag fullkomligt älskar! Här får du lära dig att allt du trodde att du visste är fel. Nej, seriöst.

1 st TARDIS Handbook (the official guide to the best ship in the Universe). En väldigt fin liten bok om Tardisen och Doktorns historia. Går igenom alla elva Doctors! Amazing!

1 st Night Train med Keane. Som jag nämnt innan så är Keane ett av mina absoluta favoritband, och därför kunde jag inte motstå att köpa deras senaste EP.

1 st set om 4 badges med Gene Hunt, Sam Tyler och Cortinan från Life on Mars. Made of total win!

Och en hel del pryttel.

Så. Dags att avsluta detta inlägg med ett fantastisk klipp med Matt Smith. I adore that boy. Ha en fortsatt skön vecka!

Btw - är det bara jag som tycker att det ser ut som att han Cpt Jack's kappa på sig? Har han varit i kostymförrådet och norpat åt sig en kanske?

Skottlandsresan i ett ganska stort nötskal

Att berätta ingående om min fantalastiska resa till Skottland skulle blir ungefär femton bloggposter långt, så här kommer istället en snabbgenomgång!

Saker jag lärt mig i Skottland:

1) För att gå över gatan måste du hålla ögonen på den röda/gröna gubben konstant, eftersom det inte låter något när den slår om.

2) Lothian Busses har skotskrutig klädsel och ingen AC.

3) Att skottarna är förtjusta i säckpipor är en underdrift. Men å andra sidan växte musiken under resans gång, och nu saknar jag faktiskt "We Will Rock You" i säckpipsversion. Spotify next.

4) A-vägarna är inga stora vägar.

5)Klanbröllop vid Loch Ness är ett finfint substitut till missat kungabröllop.

6) Forbidden Planet är världens bästa butik (ja, till och med före SF Bokhandeln!), med världens snällaste expediter! Jag letade frenetiskt efter TW Mag, som skulle komma ut den dag jag besökte butiken, men kunde inte hitta den någonstans. Frågade expediten om de möjligtvis inte hade det senaste numret. Hon går och tittar, säger att de bara har de som står framme. Jag suckar tungt. "It was supposed to come out today", säger jag. "Really?" säger expediten. "Yup." "Oh, we just had a package delivery, it might be in there!". Och visst var den det. Inhandlade även en Torchwood-mugg. Beep- beep-beep: Nerd-alert!

7) Det är tur att vi inte har britternas pub-kultur i Sverige; jag hade hängt där varje dag annars och antagligen sportat en imponerande öl-mage.

8) Whiskylikör är himmelens nektar. Makalöst gott!

9) Människan är liten när hon kör runt bland Skottlands högländer. Bergen är magnifika.

10) Doune Castle är platsen där både scenerna för Castle Anthrax och Swamp Castle i Monty Python and the Holy Grail spelades in. Terry Jones är bra på att berätta.

11) Rosslyn Chapel är precis lika magiskt som det verkar. Kuriosa: Den där cirkeln med en Davisstjärna inuti som man kan se precis innan Tom Hanks och Audrey Tautou går ner i kapellets källare i Da Vinci koden finns inte där på riktigt. Däremot finns märket efter den kvar eftersom Hollywood-teamet bara slet loss den och det underliggande materialet när de var klara med inspelningen. De kallar nu det för "The Hollywood Mark". Heh.

12) Inverness är en härlig stad!

13) Pappa lyckades faktiskt köra bil runt nästan hela Skottland utan några som helst missöden! Jag var impad!

14) Dock så gjorde han mig lite besviken när han inte vågade prova haggis...

15) Fort William har fantastiska B&B's - vi hittade ett som var nästan gömt, ägd av en liten tant som såg ut som hon hade hoppat ut från en Agatha Christie bok! Jag planerade mystiska mord i den 'hemliga' trädgården.

16) Kilt är sexigt.

Denna listan kommer säkerligen att fyllas på efterhand, och om det är något ni undrar över är det bara att slänga iväg en kommentar! Pictures will be added in time, plus en lista på intressanta inköp.

Nu ska jag leta upp lite säckpipsmusik och ta på mig något skotskrutigt innan jag öppnar min whiskylikör!

Och ikväll är det sista avsnittet av Doctor Who! Cliffhangern i förra avsnittet KILLED ME! Arhhh!

A wee update...

The Captain är officiellt hemma från Skottland nu!

Resan var helt fantalastisk, och en utförligare redovisning av bilder och inköp är att vänta ikväll eller i morgon!

Jag hade ju planerat en sommar med absolut ingenting på schemat. Boy, was I wrong! Jag är nu anställd av den lokala tidningen som reporter. Se där ja!

Ses om en vecka!

I morgon bär det av till Skottland, så ni kommer inte att höra av mig förrän om en vecka! Hey, jag kan se era lättade leenden: Lägg av!

Cheers!

Bråda dagar!

Under helgen begav the Captain till sköna Österlen för en liten weekend. Det var riktigt härliga dagar, och med en galen moster kan allt hända. Och ja, allt hände också.

Jag ber verkligen om ursäkt för den lilla bloggtorkan som uppstod denna helg, men som ni förstår var det lite svårt att finna tid och internetuppkoppling. Särskilt eftersom vi bodde i ett gammalt fängelse. Heh.

Och de kommande dagarna, hell, den kommande veckan, kommer att bli lika bloggtorr. Men don't worry, efter den 21 juni kommer the Captain tillbaka, bigger, better and bolder! Eller ja...

Idag blir det eventuellt lite frilansuppdrag. I morgon blir det definitivt frilansuppdrag. På onsdag bär det av till Skottland, och sen... Sen så vet jag inte.

But, as I said; Worry not, brave reader! I will be back!

Jagad på stan

Jepps, precis som titeln indikerar så blev jag jagad på stan. Men inte på ett läskigt sätt! Well, i början trodde jag att det var en skum man, men det visade sig vara...

...en journalist på lokaltidningen som jag jobbat med/blivit intervjuad av innan. Han mindes att jag var duktig på att skriva, vilket jag fann lite konstigt eftersom senaste gången jag skrev för dem var för fyra år sedan.

Han frågade mig om jag hade sommarjobb.
Jag: Neeeej...
Han: Vill du ha ett?

Så på den vägen är det. Numera kan jag titulera mig 'frilansjournalist' på riktigt. Vilket ju inte är helt fel.

Av med hatten!

Igår spenderades dagen i Växjö, på studentfirande. Det var min (inte längre) lilla kusin som skulle bli utsparkad från skolan.

När jag stod där och väntade på skolgården längtade jag själv tillbaka till min student. Jag tror att det är en av de där dagarna i en människas liv som man alltid kommer att minnas med ett leende.

Att stå där, med mössan på, sjunga studentsången och sedan lyfta mössan mot himlen, skrika sig hes och bokstavligen springa ut från skolan... Ja, det är ögonblick jag gärna hade velat återuppleva.

Men, som det är nu så kan vi inte åka tillbaka i tiden (jag väntar dock på att Doktorn ska komma och hämta mig snart) men det var så roligt att se en annan människa som man verkligen bryr sig om få uppleva samma härliga saker som en själv.

Jag hoppas att min lilla kusin hade en fantastisk dag, och att hon kommer att minnas den med ett leende!

Ny säsong av Torchwood!!

Så, en fjärde säsong av Torchwood har äntligen blivit bekräftad!

Det är BBC och amerikanska Starz som har skrivit kontrakt på en serie på 10 avsnitt, med Russell T Davies som manusförfattare!

Bästa nyheten? Att både John Barrowman och Eve Myles ska vara med! Wohooooooooo!

Säsongen ska sändas nästa sommar, och kommer att utspela sig runt om i världen!

Jag kan inte vänta!

Konsten att inhandla böcker

Igår begav sig the Captain till stadens hjärta för inhandling av diverse saker. Och när jag skriver diverse saker menar jag böcker.

Jag köpte inte mindre än 8 (åtta) böcker igår! Åtta! Var i Rassillions namn ska jag lägga dem? Jag drunknade ju i böcker som det var!

Men ack, man kan inte bara låta bli att punga ut med pengar när man ser böcker. (Och nu blev jag plötsligt en av de som skriver 'man' när man - JAG - egentligen menar 'jag'. Heh.)

But fear not, my brave reader! Kostnaden för dessa 8 (åtta) böcker var endast... Är du redo? 35 ynkliga kronor. Jag var mycket nöjd med mina fynd!

Böckerna som numera har funnit sitt hem i min bokhylla är Död Zon -Stephen King, Esau- Philip Kerr, Winter's Tale - Mark Helprin, Utvalda texter av Hans Alfredsson, Utvalda texter av Nils Ferlin, AHA - det var så det började (en faktabok som jag fick starka nostalgivibbar av - jag mindes direkt att jag hade läst den när jag var liten och kunde därför inte låta bli att köpa den!), The Wonder War - Laurence M. Janifer, och en deckare som jag lånade ut till morfadern med en gång.

Mest nöjd är jag med The Wonder War, tryckt 1964. Omslaget till den boken är bara awesome! Riktig 60-tals retro sci-fi.

You gotta love it!

Lord John och Kärlekens Ljuva Plåga, eller Lord John och Översättningens Mindre Ljuva Plåga?

Gårdagen spenderades med att 1) skriva sista tentan för läsåret och 2) läsa ut en hel bok. Boken i fråga var Lord John och Kärlekens Ljuva Plåga av Diana Gabaldon. Bara det faktum att jag sträckläste den på ett fåtal timmar säger väl en hel del om dess kvalitet. Den var en av dessa böcker som bara var riktigt bra.

Men, och detta är ett stort MEN, översättningen var ibland en mindre ljuv plåga, så att säga. (Ha. Ha.)

Storyn var made of win. Lord John Grey lever i 1700-talets London, där han är major i den Brittiska armén. Han är även homosexuell, något som han gör allt i sin makt för att dölja för sina armékamrater. I boken ska Lord John inte bara försöka att stoppa sin kusins bröllop med en tvivelaktig man som han tror har syfilis, han ska även avslöja en spion inom armén som har stulit hemliga handlingar.

För att göra detta måste Lord John besöka bordeller, 'fikusstrån' (som han själv säger i boken) och hitta en transvestit i grön sammetsklänning. Det är en rik berättelse, där man inte bara få se den fina överklassens överdådiga supéer, utan även bordellernas smutsiga baksidor. En intressant syn på 1700-talets London, sedd genom en homosexuell mans ögon.

Men, som sagt, översättningen.

För det första; titeln. I original heter boken Lord John and the Private Matter. Hur sjutton lyckades de få det att låta som en dålig Harlequinroman på svenska? Det finns även felstavningar, missade citat-tecken och klumpiga översättningar. Jag retade även ihjäl mig på att de ständigt skrev "förståss". De översatte även the Society for Appreciation of the English Beefsteak, gentlemannaklubben som Lord John är medlem i, till Biffklubben. BIFFKLUBBEN? Seriöst? Vad som helst hade varit bättre än Biffklubben!

Så. Med det sagt vill jag ändå rekommendera boken å det varmaste. Det är en spännande historia, en riktig deckare, fast i 1700-talsmiljö. Vem gillar inte historiska deckare?

Men, om ni har möjlighet, läs den på originalspråket. Jag hade redan läst den första novellen i serien (inte nödvändig att läsa för att läsa Lord John och Kärlekens Ljuva Plåga!) på just engelska, och jag var faktiskt lite besviken på den svenska översättningen. Men vad gör man när man inte har en bra bokhandel i närheten och vill läsa boken nu? Man får ta till biblioteket istället. Och de gillar inte böcker på engelska . Tydligen.

Nu ska jag spendera dagen med att läsa lite mer Lord John!

Jag jobbar på det!

Så här i mellantider jobbar jag på en hel del saker. Och eftersom de är allihop ihopmuddlade (eh, borde jag ringa Svenska Akademien igen?) i mitt arma huvud är det bäst jag gör en lista. Och det är även bäst att jag lägger upp den här på bloggen, så att jag inte kan skylla på att jag tappade bort sagd lista. Heh.

1. Göra sista tentan i morgon.
2. Läsa ut Lord John boken jag lånade på bibblan
3. Åka till Skottland. Jag hoppas verkligen inte att jag glömmer denna punkt!
4. Posta übernördiga blogginlägg som legat och grott ett tag.
5. Titta igenom s2 av Doctor Who. Igen. Till mitt försvar var det ett bra tag sedan nu!
6. Skriva klart alla de %&!#¤&#! noveller som ligger sparade på datorn.
7. Kryssa av punkt 1-6.

Så. Nu hoppas jag även på lite pep-talks! Motivationen är kanske inte så hög för vissa av sakerna på listan (läs: grammatikprovet).

Ah well. Jag kan ju alltid se framemot att posta de där nördiga inläggen. Geekiness makes the Captain happy!

"Du borde köööpa dig en tyrooolerhatt!"

Jepps, denna låt har varit fånge i mitt arma sinne sedan i går förmiddag. Jag och några av the crew begav oss till erhm, sköna (läs ösregniga) Helsingborg för att leka Top Model för en dag.

Well.

För det första verkade det som om Skånetrafiken hyste agg emot oss. På dit resan var det tåg - tågbuss- tåg. Helt okej. Jag kan inte klaga under omständigheterna, och vi kom dit precis som planerat.

Men hemresan... Det var verkligen Highway to Hell. Först var Pågatåget inställt. Så vi fick vänta på nästa, vilket också var det sista vi kunde ta för att komma hela vägen hem. Tre minuter innan det ska komma in på plattformen så säger de att det är... inställt. Jahapp.

Hopplösheten spred sig i mina nedkylda ben. Och min högra stortå ska vi inte ens tala om, den kunde ha använts för att kyla ner ishaven igen.

Så. In i en buss. Som höll på att köra av vägen flertalet gånger. Vi satt längst bak och höll i oss för glatta livet. Sedan fick vi byta. Till en annan buss.

Men! Detta var inte vilken buss som helst! Det var en riktig limobuss. Med lädersoffor. Man kunde i alla fall låtsas att man var lite blåblodig när man satt och jäste där.

Och sen på ett tåg. För att åka 20 minuter. Som en av mina vänner sade: Denna resan gick då inte på räls!. Ha. Ha. Ha.

Och tyrolerhatten. Den kommer nog att förfölja mig resten av dagen. Jag uppmanar er att lyssna på låten, så att jag inte lider i ensamhet. För, har du väl hört den så kommer den att förfölja dig i all evighet.

Om det är bra eller dåligt utlämnar jag för diskussion.

Min mamma är en Doctor Who-alien. No really.

Jag har precis ätit klart en fin portion spagetti bolognese när jag kommer ut i köket och ser min mamma stå lutad över pastakastrullen.

Så vänder hon sig om och...

...well, hon har stoppat in en näve spagetti i munnen som hänger och dinglar.

"Uuuuuuuh," säger hon och svänger på huvudet så att spagettin dinglar fram och tillbaka.

"Är du en Ood?" frågar jag. Hon slurpar i sig spagettin som hänger utanför munnen, och utbrister;

"Jaaaa!" Sen skrattar vi.

Ja jisses. Captainismen börjar få sina första fanatiker.

En Ood för er som inte vet hur de ser ut:

Number A

Yesterday: English teacher. Today: English student. Things can change so quickly!

Gårdagen spenderades som vikarierande lärare i Engelska i en tredjeklass. Jag känner mig alltid så gammal när jag vikarierar i låg/mellanstadieklasser. Kan ungarna inte bara sluta att kalla mig för 'fröken'?! Min bild av en fröken är en stram, medelålders kvinna med grått hår uppsatt i en knut på huvudet. Hrm!

Idag hade vi det allra sista seminariet för denna terminen. Nästa vecka är det sluttenta och så POOF. Skolan är slut för denna gången. Ett helt år har gått sedan jag började på högskolan. 60 hp har lästs. Nu har jag bara två kvar innan jag får min BA...

(Titeln får min lärare äran för: vi gick igenom några uppgifter, och hon sade den klassiska felsägningen 'number a'. Och det är faktiskt roligt. Bite me (fast bara om du inte är vampyr).)

Ashes to Ashes

Så...

Söndagen spenderades med tredje och sista säsongen av Ashes to Ashes. Åtta avsnitt, åtta timmar. Och vilken final det var!

När Life on Mars börjades sända föll jag genast för serien. Gene Hunt är nog en av de bästa karaktärer som TV någonsin sett, man kan inte låta bli att älska honom, trots att han är osympatisk, misogynist och inte räds för att ta till våld för att få som han vill.

Slutet på Life on Mars var ett slut som inte förklarade mycket, men sista avsnittet av Ashes to Ashes förklarade allt. Och det visade sig att Sam Tyler hade ett finger med i det hela. Fortfarande. Jag gillar verkligen hur manusförfattarna lyckats knyta ihop två serier som egentligen är ganska olika, till en enda stor, episk berättelse. För även om de flesta karaktärerna är med i båda serierna, och det underliggande mysteriet (poliser från framtiden som finner sig i det förflutna och försöker hitta vägen hem igen) är detsamma är serierna på något sätt fristående varandra.

Men oj vad spännande allting blev när Alex Drake, vår hjältinna i Ashes to Ashes, började gräva i Sam Tyler's liv och död... Jag var nog inte den ende som fällde ett par tårar under det sista avsnittet.

Jag uppmanar er alla att se både Life on Mars och Ashes to Ashes om ni missat det. Det är två sjuhelsikes bra serier som får en att tänka till. Det är inte bara mystik och 'tidsresande', utan även en genuint bra deckarserie, med ett nytt, spännande fall varje vecka. En annan sak som gör serien till vad den är är musiken. Varje avsnitt får en att dra på smilbanden när man hör de gamla 70- och 80-tals-klassikerna spelas. Underbart!

Och bara det faktum att Gene Hunt är med är en anledning i sig att titta. Watch out for the Cortina and Quattro!

Jag var bara tvungen...

Hittade denna fantastiskt roliga manip på SFX's hemsida, och kunde inte låta bli att lägga upp den här på bloggen. Den är en del av min plan att ta över världen med hjälp av Captainism. Om du förstår bilden så gör du, annars får du allt ta och se de tre sista avsnitten av 'nya' Doctor Who s3!

Hands off våra favoritserier!

Nu har det skett igen.

Ännu en en av mina favoritserier ska göras om för amerikansk television. Denna gången är det Being Human som ska få the US treatment.

Jag gråter lite inombords.

Kan inte de amerikanska televisionsbolagen bara låta bli serier som redan är bra? Varför måste de göras om? Tror de inte att den amerikanska publiken förstår brittisk engelska? Att de brittiska skämten går dem över huvudet? Att brittiska tvprogram innehåller ämnen som Amerika inte kan hantera?

Jag tror inte att något av det ovanstående stämmer. Och jag kan inte förstå hur en serie som, till exempel Life on Mars, kan ens komma på tanken att göras om för en amerikansk publik, när originalet är så oerhört bra! Och det amerikanske resultatet? Well... Jag finns med huvudet nedgrävt i en närliggande sandlåda för att undslippa tortyren. De sista tio minuterna av den serien är smärtsamma. (Om ni inte tror mig, kolla på tuben. Men jag har varnat dig. *suck*)

Och jag tror inte heller att de amerikanska manusförfattarna saknar inspiration, som jag vet vissa säger när det görs remakes.

Men att ta ett koncept som redan vunnit, vars framgång på många sätt ligger i just dess Britishness, och göra om den exakt likadant, save for skådespelarnas nationalitet och inspelningsplatsen... Jag kan bara inte förstå det.

Being Human i USA ska dock inte bli en renodlad kopia av den brittiska versionen. För att göra om serien till amerikansk TV har de istället bytt ut namnen på karaktärerna. What. The. Hell? Är George för brittiskt eller? *facepalm*

Torchwood letar ju fortfarande efter ett adoptivbolag i USA. Det ska bli spännande att se omnärhur det blir något av det. Torchwood kan ju kanske fungera på amerikansk TV, även om jag tror att många av de element som gör serien till vad den är kommer att försvinna i USA. Kan kanske är de viktiga orden här. Bara tiden kan utvisa hur det blir med det.

Läs mer om remaken av Being Human här

Fabulösa ord

Såhär i Phonetics-tider kan jag inte låta bli att göra en lista. Listor is the shit. Här kommer en på några av mina favoritord inom det svenska språket.

***

fiasko
Vem gillar inte ett riktigt bra fiasko? Bara att läsa ordet tyst för mig själv får mig att småfnissa. Fiasko låter så... pajas-aktigt på något sätt. Fiaskon brukar även vara roliga, som att en fotbollsspelare åker runt på bollen i mittfält istället för att göra mål eftersom motståndarlagets målvakt inte är på plats. Eller något liknande.

fadäs
Ordet fadäs ligger i samma kategori som fiasko. En fadäs kan man skratta åt. Särskilt när man beskriver händelsen med just ordet fadäs.

fabulös
Ah. Fabulös kan man använda på många olika sätt. Ett av mina favorit-användningsområden är att beskriva något man gjort som fullkomligt fabulöst. Folk vet nämligen inte om de ska ta en på allvar eller inte. Antingen är det verkligen fabulöst, och man får applåder, ett hemgjort diplom och en inbjudan till Nobelfesten. Eller så är det oerhört o-fabulöst, och man kan vifta bort det hela som ironi. Och kanske skratta lite åt det. Bittert, så klart.

bankrutt
Om det är något detta ord lyckas med så är det att göra mig nostalgisk. Vem har inte spenderat otaliga timmar i sin barndom med att spela Monopol, bara för att bli bankrutt? Jag har blandade känslor inför detta ord. Det är roligt att säga, och det är roligt om någon annan blir det. Men oftast är ju fallet att det är en själv som råkar ut för denna otrevlighet. Norrmalmstorg, here I come!

***

Irriterande nog så är det ett ord till som jag vet med mig platsar på listan. Men jag kan inte för mitt liv komma på vilket! Jag har till och med frågat mina föräldrar vilket ord det är jag brukar säga att jag gillar, men när inte ens de vet är det ett hopplöst fall.

Kanske vaknar jag upp mitt i natten, kommer ihåg ordet, för att sedan glömma att skriva ned det, somna om och inte minnas någonting.

Om det är någon som vill dela med sig av sina favoritord; be my guest!

Captainism - jag ska ta över världen!

...en Doctor Who eller Torchwood convert at the time!

Min kära vän Sophia hade lite tråkigt förra veckan. Hon är ett stort Supernatural-fan (hon har Supernatural, jag har Torchwood...), och efter, vad jag har förstått, en ytterst usel säsongsavslutning av hennes favoritprogram behövdes något nytt och fräscht.

Det är då the Captain erbjuder henne att låna första säsongen av 'nya' Doctor Who på DVD.

Sophia är numera hooked on the Doctor. She needs a Doctor fix! "Knock knock! Who's there? The Doctor! Doctor who?"

You get the point.

Ännu en Whovian-convert att lägga till listan! Innan har jag ju lyckats få min mamma att bli både en Woodie och Whovian.

Jag funderar nu starkt på att starta en religion; Captainism låter väl bra? Med mina konverteringsmeriter kan jag nog sikta på världsherravälde inom ett par år.

Vad religionen ska gå ut på? Well...

It's all... wibbly-wobbly, timey-wimey... stuff.

Och om du känner igen det citatet så har du redan gått över till den mörk... -nej, jag menar rätta!- sidan. Mowahahaha!

/Your leader-to-be

En Garde!

Jag blev 'utmanad' av min vän Sara att skriva sju saker om mig själv. Så, eftersom jag inte kan neka en kastad handske, här kommer sju helt ointressanta och obetydliga saker om the Captain.

***


1. Jag är småsugen på en tatuering. No, honestly! Jag vet precis vad jag vill ha (ett enkelt träd vars rötter sammanstålar i en keltisk triquetra), men problemet är att jag inte vet var jag skulle ha den. Beslutsångest, jag? Never...


2. Jag älskar musikaler. Allt sedan jag såg Kristina från Duvemåla när jag var sju år har min kärlek till musikaler vuxit sig starkare. Jag kan inte ens komma ihåg alla musikaler jag varit och sett! Favoritmusikal? Svårt att säga. En av de bästa jag sett 'live' är Jesus Christ Superstar, och en av de bästa som jag sett på film är Moulin Rouge. Och Across the Universe. För tillfället är det soundtracket till Anything Goes som gäller. Cole Porter var ett geni (kolla in filmen De-Lovely, fantastisk musikalbiografi om mannen himself!). 'Nuff said.


3. När jag var 17 år vann jag en novelltävling. Priset var en resa till Stockholm för hela min klass plus två lärare. Need to say my peers were happy? (By the way - resan vi fick betald gick på 50.000. Är jag taskig om jag säger att jag hellre hade velat ha pengarna själv?)


4. Ett band som alltid kommer att ligga mig varmt om hjärtat är Keane. Det var de som fick mig att börja lyssna på musik på riktigt anno 2004, då deras debutalbum Hopes and Fears släpptes. Sedan dess har jag sett dem live två gånger i Stockholm (jag ryser bara jag tänker på det). Jag har alla album, de exklusiva versionerna, en sällsynt singel som jag fyndade på Tradera med mycket mera. (Sara: Minns du alla de eftermiddagar vi spenderade i bibblan, pratande om våra favoritband?)


5. Jag vägrade vitt och svenska flaggor på min student. I know, shocking!


6. Jag och en vän skrev en barnbok om vår stads historia som projektarbete sista året på gymnasiet. Det blev en oväntad succé! Boken används numera som läsebok i grundskolan i många skolor i kommunen. Och vi tjänade en slant på boken med. Bra projektarbete, om jag får säga det själv!


7. Det tog mig över en vecka att sammaställa denna listan. Det finns tusen saker som jag skulle kunna skriva om mig själv, men jag gillar inte att bli för personlig. Så här delar jag med mig av lite allmänna, men ytterst tråkiga och ganska opersonliga, saker.


***

Jag ber om ursäkt om detta var ett allt för ointressant inlägg, men som den tävlingsmänniska jag är så kunde jag inte motstå en utmaning!

- Om det är någon annan som känner sig utmanad; skriv en lista! Det är alltid kul att lära sig något nytt om människor!

Ny sci-fi serie från BBC!

BBC och Kudos (produktionsbolaget som har producerat serier som Life on Mars och Spooks, två av de bästa serierna i min DVDhylla) ska göra en ny sci-fi serie!

Serien heter Outcasts, ska vara åtta avsnitt långt. Den håller på att spelas in i Sydafrika, som ska 'gestalta' en helt annan planet. Jepps, det är en futuristisk, karaktärsdriven serie som utspelar sig i en annan del av Unviersum.

SFX skriver:

"A group of courageous pioneers face a unique opportunity: the chance to build a new and better future on another planet. A diverse group of individuals, they left their old lives behind in extraordinary circumstances, promised a second chance at life they created a society, far away from their home, friends, family…and their pasts. Settled in the town of Forthaven on Carpathia, they forge ahead with their new lives, but come to realise this is no ordinary planet… is there a bigger purpose at work? Mystery lurks around them and threatens to risk the fragile peace of Forthaven."

En brittisk BSG?

Och skådespelarlistan är ju inget att klaga på heller; Jamie Bamber från just BSG, Hermione Norris från Spooks och Kalla Fötter och många fler. Det brukar ju bli lyckat när BBC och Kudos ger sig på sci-fi genren, så jag ser verkligen framemot Outcasts.

Är det bara jag som känner att detta kan bli riktigt, riktigt bra?

Casimir Effect

"With the fate of creation in your hands,

could you destroy it for love?"

Nu tänkte jag promota en film som jag verkligen ser framemot.

Filmen heter Casimir Effect, och är inspelad i Wales. Det är en berättelse om paradoxer, tidsresande, kvantumfysik och en kärlek som kan slita självaste universum i stycken. Det är svårt att göra historien rättvisa genom återberättande, så det är lika bra att ni får läsa vad deras officiella hemsida säger:

"Casimir Effect is a story of unrequited love set on a backdrop of temporal paradox. Dr. Alice Sharpe has a choice to make, stay with her true love and risk the collapse of the space time Continuum, or take more drastic measures to ensure all of creation isn’t erased.

Alice is thrown through time and into her own past. She finds her true love in Dr. Robert Cameron, however if she embraces this love she risks a paradox that could undo all of creation. She must lay low and buy her time until she can find a way to fix things.

Cromwell Jackson has knowledge of Alice sent back by his future self. He is most insistent that Alice and Dr. Cameron comply with his wishes and allow him to gain a technological dominance, even if the cost is the end of time itself."

Det verkar kunna bli en riktig episk film, jag älskar ju allt som har med paradoxer och kvantumfysik att göra! Och den är indie.

Gotta love it!

Snabbtips: Carnivàle

Tänkte bara slänga in ett tips på en fantalastisk TV serie som heter Carnivàle.

Jag fullkomligt älskar denna serie (som jag upptäckte på Canal+ för ungefär sex-sju år sedan, fast som jag då knappt vågade titta på för den var så läskig!).

Serien är centrerad runt ett 'cirkussällskap' i USA anno 1934. De stöter på Ben, en ung man med ofattbara gåvor och som bär på ett öde som ingen kunnat föreställa sig. På andra sidan har vi Justin, en pastor som representerar mörkret, ondskan. Även han bär på övernaturliga gåvor.
Och nu ska de mötas i en sista kamp mellan gott och ont.

Miljöerna är något av det mest fantastiska jag stött på inom TV. Makalöst vackert filmat, enastående skådespelare och en massa övernaturliga, mystiska och mytiska inslag. Jag har en förkärlek till serier som behandlar religion, och det gör Carnivàle på ett riktigt intressant sätt. Carnivàle har allt!

Ett måste helt enkelt!

Tintin forever!

Min serietidningshjälte är inte Spiderman, inte Batman och inte heller Superman.

Nej, det är den evigt unge journalisten i äppelknyckarbyxor.

Tintin.

Redan som barn lärde jag mig att älska Tintin. Mina föräldrar läste seriealbumen högt för mig när jag bara var liten palt, och de tecknade filmerna var ett givet inslag varje sommarlovsmorgon. Jag har till och med ett foto av mig och min far framför ett Tintin album. Jag är så liten att jag inte ens kan sitta upp själv!

Såhär i efterhand kan det kanske kännas lite lustigt att Tintin lästes för mig parallellt med Bamse och Kalla Anka. Men jag älskade de spännande äventyren lika mycket som Farbror Joakims snålhet.

Det jag minns bäst från min barndoms högläsning är whiskeyälskande Kapten Haddocks fantasifulla svordomar (anfäkta och anamma!). Pappa och jag låg alltid och fnissade när Haddock gick lös på diverse irriterande människor. Jag minns även att jag lyssnade på gamla Tintin LP-skivor, där albumen var inspelade som ljudböcker, eller snarare radiodraman. Fantalastiskt.

Jag tror att jag har Tintin att tacka för mycket, särskilt mitt intresse för science fiction. För, även om man inte tänker på det, så är det mycket sci-fi i Tintin!

Nu som twenty-something kan jag fortfarande läsa och titta på Tintin med stor behållning. Rackham den Rödes Skatt är en personlig favorit, och vem kan låta bli att älska Castafiore, skratta åt Dupontarna eller bli hypnotiserade av Professor Kalkyl? Ingen.

Och sen har vi Milou. Den hyperintelligenta hunden med vit, fluffig päls som räddade livet på Tintin mer än en gång. (Och jag skrattar högt bara jag tänker på ett visst Torchwoodavsnitt där Owen upplyser gänget om vad han egentligen tycker om Tintin och Milou, och varför han lider av Tintinskräck!).

Jag har tur som har alla album upptravade i garderoben (det enda stället jag har plats för dem) samt samtliga avsnitt på DVD.

Allt som allt är Tintin en riktig höjdarserie (om man utesluter vissa rasistiska album), som jag definivt kommer att tipsa folk om så länge jag lever. Det ska även bli spännande att se hur den nya Tintin 'storfilmen' kommer att bli!

Tintin forever!

'Our Tragic Universe': Hardback blev paperback eller något likvärdigt förvirrande

Döm om min förvåning när jag idag begav mig till en av Malmö stads bokhandlar och såg Scarlett Thomas' senaste bok, Our Tragic Universe, till salu.

Detta tycks antagligen inte vara så väldigt konstigt, eftersom jag trots allt gick in i en bokhandel. Men! Boken ska inte komma ut förrän den 20 maj! Så jag gick in och kikade på Amazon (oh, min allsmäktige gud!). Hardback ska inte släppas förrän den tjugonde, men det verkar som att paperback redan finns att köpa. What?

Brukar det inte vara tvärtom? Att hardback släpps innan paperback? The Captain is confused.

Jag köpte i alla fall inte boken, eftersom jag tycker att den var ganska dyr. Jag ska ju snart till Skottland, och ett besök på Waterstone's eller WH Smith lär ju avläggas. Obviously.

Ha ha ha! - eller hur ett gott skratt kan sluta i tårar

Jag kan inte låta bli att tipsa om denne underbare komiker!

Första gången jag såg Rhod Gilbert var på Comedy Store. Jag skrattade så att jag grät. Sedan var han gästprogramledare på Never Mind the Buzzcock. Ett av de bästa avsnitten i programmets historia, i min mening.

Så, jag uppmanar nu alla ni som vill skratta högt och länge att ta en titt på detta klipp.

(Herr Gilbert är från Wales, vilket hörs väldigt tydligt i detta klipp, men bli inte skrämda!)

Titta och njut!

I haz a swishy coat

Ville bara visa min nya kappa som min kära mormor har tillverkat åt mig. Det är en riktigt härlig kappa, som är längre bak än fram. Om nom nom.

Mammas kommentar: "Det är en riktig Torchwood-kappa!" Jag har verkligen lyckats att nörda ner henne! Mowahaha!

Bits and bobs

Den femte säsongen av Doctor Who har alla möjligheter att bli ihågkommen som en episk säsong. Seriöst. Jag kan inte vänta på att få veta vad som pågår! Gah! Gårdagens avsnitt var snuskigt bra (ja, faktiskt! Och Amy försökte få till det med Doktorn... He he). Jag skulle kunna återberätta det, men det skulle inte göra den en uns rättvisa. Så jag lämnar det åt sidan, och rekommenderar er att SE den när ni har möjlighet.

Min bokhylla är mer överfylld än någonsin, mycket tack vare alla de projekt som jag håller på med för tillfället. Fem böcker om kymriska, language politics and planning, British cultural identites med mycket mera. Mitt rum ser numera ut som ett bombnedslag (av den trevligare och mer kulturella sorten). Böcker på golvet, böcker på sängen, böcker på fåtöljen, böcker på skrivbordet. Och böcker i bokhyllan. *Suck*

Läste senaste numret av SFX i veckan, och jag höll på att svimma på grund av en film de hade med i featuren "Development Hell". Tydligen så är en film som kallas "Leonardo da Vinci and the Soldiers of Forever" på G. Da Vinci com Indiana Jones. Jisses. Vart är världen på väg?

Nu ska the Captain sätta sig framför televisionsapparaten ett tag för att undfly verkligheten. Ni vet, den verklighet där man behöver läsa inför en tenta som ska göras inom två veckor. Men jag ska läsa efter jag har förkovrat mig i ett Torchwoodavsnitt. Idag blir det From Out of the Rain, ett av mina favoritavsnitt.

Jag ber om ursäkt för detta ytterst långa och spretiga rant.

Over and out.

Tack, Torchwood!

Hatten av för Torchwood: Det är inte bara ett riktigt bra TV-program (med mera), utan det har även hjälpt mig i mina studier.

Senast skulle vi skriva ett paper på nio sidor. Mitt paper heter "You people and your quaint little categories": Representation and Typology in Torchwood

Jag fick ett stort, vackert A på detta paper. Så, tack Torchwood!

In other news...

Jag gjorde Malmö stad osäker igår. Inte bara besökte jag fabulösa Science Fiction Bokhandeln, där boken Scar Night av Alan Campbell inhandlades, utan jag röjde även loss på Stadsbiblioteket. It will be the death of me.

Jag lånade två 'grafiska noveller', The Books of Magic och The Dead Boy Detectives. Så nu har jag lite att göra i framtiden!

Jag lyckades även hitta böcker till mitt nästa projekt som involverar bilingualism in Wales de senaste 30 åren. Det kommer nog att bli bra. Till slut.

Ha nu en skön valborgsmässoafton, och akta er för elden!